Rastlös.. eller?

Rastlös eller bara en längtan efter att få träffa en viss person.. bara få se personen.. asså ibland blir man som galen.. man skulle kunna ställa sig upp och bara skrika för livet.. men det kanske inte direkt passar i alla lägen och på alla ställen.. men känns så jobbigt när det blir så.. asså man vet inte vart man ska ta vägen eller vad man ska göra, man kanske är på ett ställe där man inte vill vara eller man vill vara där men det kanske finns ett ställe, en person eller flera personer som man kanske vill träffa eller bara se.. att bara få sen den/dom speciella personerna.. som bara strålar, bara lyser upp hela världen.. personer som när man är nära så finns det inget som gör ont allt är bara hur bra som helst.. tänk att det faktiskt finns personer som utstrålar så mycket glädje, godhet, omtanke så att allt ont bara försvinner, det bara försvinner man kan inte se eller känna nått mörker allt blir så upplyst det bara kan bli! Det låter helt osannoligt, men det är helt SANT! det finns faktiskt sånna personer..

Ah jaa.. that's the truth